Hej vänner!

Min matte startade den här bloggen åt mig när jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne på juldagen 2010. Jag är bästa julklappen någonsin brukar hon säga! =) Jag har vänt upp och ner på hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara så stark och att kärleken är så oändligt stor. Jag har verkligen tagit med henne på en underbar resa. Från att ha varit hundrädd är hon nu värsta hundmänniskan! Vi trivs så bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag är en mycket älskad hund. Här kan ni läsa om våra små och stora upptåg och äventyr, om roligheter och om tråkigheter, om fadäser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker är värt att skriva om.
Må gott! /Douglas

måndag 2 maj 2011

Världens bästa Douglas!!!

I morse var jag tvungen att stiga upp tidigt för vi skulle vara på sjukhuset kl 07. Vi har inte sovit så bra de här veckorna men det är bara att bita ihop, stiga upp och packa sig iväg. Jag blev bedömd av en ortoped idag som också tittat på röntgenbilderna. Hans bedömning blev dessvärre att jag behöver vara gipsad ytterligare 10-14 dagar. Valpar brukar läka fort vid benbrott men det kan vara olika och jag läker visst som en vuxen hund. Såret måste också fortsätta kolla upp så vi ska in igen för omläggning i övermorgon och sen får vi se om det fortsatt behövs varannan dag eller om det kanske räcker med var 3:e-4:e dag. Vi hinner inte med så mycket annat än sjukbesök känns det som och sen ska ju matte jobba också. Det är lite tokigt, speciellt när jag inte mått bra. Det parti som nästa val har rätt till "vård av hund-dagar" på sitt partiprogram kommer att få mattes röst. 

Vi är lite glada idag ändå trots tråkiga besked för idag jag har inte varit lika komatös som efter de andra vändorna på sjukhuset med behandling och medicinering. Jag fick ingen vakna-upp spruta idag utan hade vaknat av mig själv och det har jag nog mått bra av. Mellan mina långa sovstunder har jag varit pigg. Jag har t o m varit intresserad av min pip-leksak idag vilket jag inte varit på nästan 3 veckor! Sen sa de på sjukhuset att de inte kommer att debitera för veterinärbesök varje gång utan bara för mediciner, omläggningen och material de använder. Tack säger vi, och mattes plånbok.

                                          

Vi har faktiskt kunnat träna lite idag. Idag nog är piggaste dagen jag haft sen en vecka tillbaka. Vi är så glada för det!
Jag stödjer inte mycket på benet längre då såret stör mig. Men jag ska försöka använda knölpåken ändå så vi tränade lite "vacker tass". Matte blev så lycklig för att jag orkade och ville och sa att jag helt enkelt är världens bästa hund!! Här är en liten filmsnutt på den huvudlösa hunden som ger vacker tass.

1 kommentar:

  1. Nämen så söt! duktig han e också, han passar i rosa.

    SvaraRadera