Jaha, då var mattes 3 veckors semester slut och det är dags att återvända till vardagen igen. Det är trist för det är väldigt mysigt att få vara tillsammans så mycket. Men det blir faktiskt bara vardag i 3 dagar för sen ska vi åka ner och hälsa på Milou och Susie hos hennes föräldrar nere på Österlen. Det ska bli riktigt skoj och jag kommer ju få träffa Milous bror Lucky. Undrar hur det blir?
De här 2 sista veckorna hemma har varit lugna och sköna och jag har kunnat koppla av ordentligt efter Gotland. Vi har myst och promenerat, varit på hundträffar och på wr och som grädde på moset lite DBB på slutet och det har känts så bra. Vi har sovit tills vi vaknat och tagit dagen som den kommer, DET är att ha semester det.
I Ågesta flög det en massa små blå fjärilar runt oss. Det var så fint och matte fick ta kort utan att jag störde.
Den blå lagunen har ni säkert hört talas om, men visste ni att det finns "Den gröna dammen" också? Den gick vi förbi när vi gick runt sjön Flaten i Skarpnäck/Orhem. Det var väldigt märklig och jag var den stannade först av oss och tittade och begrundade det jag såg. Alldeles grönt. Är det vatten eller är det en superskön gräsmatta? Skumt var det verkligen och jag fattade ingenting!
Matte tyckte färgen var fin, det lyste verkligen grönt. Själv tycker jag nog att vatten ska vara klart eller blått och utan något läbbigt snorgrönt täcke på ytan. Sorry men det är jag det!
Mycket mys har det blivit. Matte är så varm och skön att ligga på.
Vi älskar när det regnar för då kan man vara inne och mysa allt vad man kan, och vi kan! =)
På whippet race och jag springer med Bailey ur boxen . Jag kutar som bara den men se vad snabb han är! Jag fick springa 3 gånger, första gången ensam och sedan 2 gånger med Bailey. När jag sprang ensam gjorde jag tyvärr som förut, jag avvek från trasan på samma ställe som tidigare men den här gången stod hundarna längre ner för att inte störa så mycket så jag var inte fram till någon. Matte blev lite nedslagen för hon trodde ju träningen på Gotland hade hjälp mig. Men sen fick jag springa med Bailey och då var matte nästan helt 100 på att jag skulle springa hela vägen för då var ju en annan hund med och jag är mer intresserad av det än av trasan. Och sprang det gjorde jag och när trasan stannade och Bailey kastade sig över den ville jag bara leka med honom.
Foto: Robert Loorents
Bailey är ju galen i trasan som sagt men andra gången vi sprang så släppte han trasan och vi sprang tillbaka till våra mattar. Jag hänger på!
Foto: Robert Loorents
Foto: Robert Loorents
Foto: Robert Loorents
Njuter av kvällssolen medan matte tittar på TV.
Hundpromenad med fina Poppy och Miou. Förra gången vi träffades skulle jag bara på och jucka på Poppy så matte gav upp och vi fick åka hem istället. Efter det har jag ju blivit kastrerad och nu var jag ju faktiskt cool och vi kunde promenera sida vid sida och det var så skönt för både mig och matte,.
Fina söta Poppy. Se så fin hon är! Det gör oss så ont att hon inte mår bra. Hon har verkligen haft otur med olika åkommor och sjukdomar. Att ha en sjuk/skadad hund är inget man önskar någon annan. Vi hoppas så att det ska börja gå deras väg snart och att hon får må bra.
Milou har fått span på något. Det var dock inga svanar inom synhåll.
Visst ser han ut lite som en amiral med sin stolta hållning? Eller en engelsk greve kanske?
Själv är jag en liten prins.
Jag ville tydligen följa med Poppy och Jennie hem för jag hoppade in i deras bil. Men det var bara tills det var dags på riktigt att åka hem, då hoppade jag in i rätt bil igen.
Titta så fint vi har fått det på balkongen!
Matte blev ju förtjust i sofforna på Gotland och ville ha liknande hemma för oss att mysa i. Lite trist bara att det tog henne ändå till slutet på vår semester innan hon fick ändan ur vagnen och de kom hem. Lite trist också att den faktiskt blev lite för liten, det blev lite trångt så hon måste köpa en del till. Och så klart så var mittendelarna helt slut för säsongen! Suck! Men matte ville verkligen ha en del till så vi ska pröva med en hörndel till och ha som en del i mitten. Hoppas det funkar.
Vi satt ute länge först kvällen och när det började bli lite kyligt ute klädde matte på sig lite mer och jag fick gosa i filten.
Läggdags och jag väntar på att matte ska komma och bädda upp sängen åt mig.
Mmmmm... så fint Det är mycket kärlek i den här bilden.
Här sitter jag och väntar. Jag vet inte vad vi väntat på förrän jag ser bilen och förstår att det är min kompis Bailey som kommer. Jag blev jätteglad för det betyder ju DBB - Douglas & Bailey Bus, Yippie!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Bailey var intresserad av mattes frisbee. Han visade verkligen att han ville leka med mig och ville nog mer än gärna att jag skulle försöka ta den ifrån honom. Men jag min dumma söta nöt fattade ju inte det för jag ville ju bara busa med honom, inte bråka om någon dum frisbee.
Och det fick jag! Wiiiiiiiiiiiiii!!!!!!!!!!!!
Krullig tunga nr 1.
Krullig tunga nr 2.
Vilopaus i skuggan och det flåsas rätt duktigt nu. Även om vi träffades på förmiddagen så hade det hunnit bli ganska varmt.
Ända mot ända kan inget hända.
Och vet ni, jag var faktiskt inte på honom en enda gång!! Senast när vi träffades för DBB så hände ju något i skallen på mig och jag skulle bara på och ofreda honom men så var det inte alls nu. Det är så skönt att kunna umgås på riktigt igen så det var nog rätt gjort av matte att jag blev kastrerad för det här är ju livet, att få leka och hänga med kompisen och ha kul.
Vi tycker om varandra Bailey och jag. Jag är så glad att jag har lärt känna honom!
Jag berättar om det senaste som hänt.
Jag har jämnt skägg med att hänga med i hans tempo. Bailey är riktigt snabb och om han ville så skulle han nog lätt springa ifrån mig.
Titta där! Där har vi den ju nästan på bild, Baileys berömda rumptackling!
Smutsiga hundar är lyckliga hundar säger matte och jag kan väl hålla med om det, ända tills man kommer hem och måste duscha. Det var många som var ute och spelade frisbee golf och plötsligt drog Bailey iväg efter en frisbee och jag efter förstås, för kutar Bailey så kutar jag men frisbeen brydde jag mig inte om. Linda ropade men lönlöst. Det var ett dike där som borde ha stoppat oss men istället för att flyga över (det var väl lite för långt och det var ju coolt att vi hann uppfatta och analysera det i den fart vi hade) så sprang vi ner i det och upp på andra sidan och därav de smutsiga hundarna.Tack och lov så hade frisbeen hunnit landa när vi kom upp så jakten kom liksom av sig och då vände Bailey tillbaka till sin matte och jag efter, för kutar Bailey så kutar jag. Jag fattade inte riktigt det där med frisbeen som han ville jaga men det var kul att springa och det var kul när vi gjorde något vi tydligen inte fick. Det var ganska pinsamt för våra mattar för man vill ju inte förstöra för andra så det var en himla tur att han inte hann ta den, då hade vår mattar fått skämmas ännu mer. Matte vinkade och ropade sorry och de vinkade tillbaka så det var inte så farligt ändå. Vi blev dock snabbt kopplade och fick gå därifrån men fick ändå det här sista lösspringet av våra snälla mattar innan vi åkte hem.
♥ Vad vore livet utan vänner ? ♥
