Lite blandat

Det går finfint att tokspringa i uppförsbackar! Hej vad det går!

Uppe på toppen och spanar ut över mina ägor.

Här är vi på "Frö, knöl & kruka" i Åkeshov. Man får ta med hunden in där och såna ställen gillar ju matte så det skulle testas. Vi hade med oss "moster" Benita på utflykten. Det var nära att det inte blev något alls då vi vi hade stora problem att hitta dit. Gatunamnet var inte utmärkt på kartan så vi snurrade runt lite där vi trodde att det skulle vara men så när vi var färdiga att ge upp och åka hem så var vägen plötsligt rakt framför näsan på oss! För andra som vill åka dit så kan vi berätta att det ligger precis nedanför T-banestationen Åkeshov, vid Åkeshovs slott. De 2-benta åt en tomat-och aprikossoppa på fiket. Märklig kombination men soppan var väääldigt god! Själv fick jag hålla till godo med lite godis... som matte denna gång hade stenkoll på och hade uppe på bordet. Attans!!

Frö, knöl & kruka... japp det fanns fröer, knölar och krukor att köpa där. Ett mysigt ställe.  

Åh det är så jobbgt när flocken splittras! Benita gått iväg för att slänga en bajspåse. Jag tycker inte om när någon lämnar gruppen!

Mattes knäveck är så mysiga!  

Matte kan inte få nog av mig. Även om vi varit tillsammans nu 1 år och 4 mån nu så kan hon fortfarande bli alldeles betagen av mig och bara sitta och titta på mig.

Mysbilder kan man inte få för mycket av. Här är en bild på oss när jag 5 mån gammal. Vi är helt slut efter att ha varit på vår första utställning.

Douglas-stå-öron! Pejlar jag in radio Moskva kanske?!

Ack om man ändå kunde få några droppar vin....

Jag har fått ett nytt halsband! Tjusigt värre!

Kaktusen står i full blom.

Hundträffar

Jag försöker säga matte något, men undrar om hon fattar ?!

I början av veckan träffade vi Viper och Tintin och deras matte Katja. Riktigt snygga killar, eller hur ?! Jag var så klart väldigt intresserad men vi gick bara på koppelpromenad så det var inte så roligt för mig, jag fick ju inte leka och busa och undersöka dem som jag ville. Tyvärr blev det inte så många bra bidler.

Här letar vi godis tillsammans.

Efter hundträffen blev det några tråkiga dagar där det inte hände så mycket för mattes mage började stöka. Det blev inga långa promenade och inte mycket bus heller. Så fy för stökiga magar säger jag!

Jag har hela soffan till förfogande men väljer att gosa ihop mig i ett hörn, det ska vara ombonat.

Har man tråkigt kan man alltid sova en stund.

Mattes lilla skrutt! Hon har haft lite dåligt samvete för att jag knappt kommit ut på några dar så hon hade en lite överraskning på lut för mig.

Jag fick träffa Milou igen! =)  Vår första träff gick ju galant och jag hade stor respekt för honom så det var kul att träffas igen. Ingen svanjakt denna gång så vi hade en lugn och skön träff. Här bjuder hans matte Susie på korv. Matte skulle försöka ta nårga fina bilder när vi stod uppe på stenen men att få hundar att vara stilla så man kan ta snygga bilder är ju hopplöst, vi fattar ju inte sånt där!

Det är så bra för mig att träffa Milou! Jag kan gå lugnt och fint i koppel bredvid honom. Han är stora farbrorn som jag ser upp till. Han sa bara till mig någon enstaka gång. Och vet ni, förra gången så morrade han åt mig det första han gjorde vid min blotta åsyn men den här gången ville han hälsa och var på och nosade och undersökte direkt när vi träffades, trodde nästan att han skulle hoppa upp i bilen till mig när vi sågs. Har Douglas-effekten kanske börjat bita på honom också?! =)

Fina goa Milou! Visst blir man lite svag för en sån här blick?

Milou har en en egen liten grej, hans signum liksom, om ni tittar på hans öron på de andra bilderna så ser ni att de lever sitt eget liv. Det är så häftigt, tycker det är jättecoolt!  På den här bilden så ligger öronen för ovanlighetens skull "som de ska", så man undrar nästan om det är något som är fel.  

Vi höll till ute på Djurgården idag. Vi promenerade ut till Hunduddens hundcafé där vi fikade och Milou och jag skötte oss utmärkt! Tyckte jag i alla fall! Milou lade sig ner och jag stod tyst på andra sidan av bordet. Konstigt tyst och stilla tyckte matte efter en stund, och mycket riktigt, det var något lurt med det för jag stod med nosen i jackfickan o mumsade i mig hundgodiset!!! Jag hade hunnit få i mig halva påsen innan hon upptäckte mitt rackartyg! Hastigt och lustigt hamnade påsen i andra jackfickan nära matte. Hon och Susie fortsatte prata så jag bidade bara min tid och nosade runt lite och verkade upptagen med annat och höll mig under bordet. Matte undrade vad jag gjorde där när jag inte lade mig ner. Hon trodde att jag inte kunde koppla av i miljön och med Milou så nära. Lite konstigt var det och när hon skulle försöka få ut mig därifrån så upptäcker hon att jag fått ner nosen i andra fickan och slafsar i mig resten av godiset! LURAD! När matte fick upp godispåsen fanns det TRE bitar kvar!!! Ibland är matte bra dum!!! Jag var nöjd. Nosade sent runt lite, tittade på de andra människorna där och de andra hundarna och verkade inte så intresserad av mitt eges sällskap... tills jag började undersöka Susies saker på mer godisjakt. Dessvärre så blev jag ertappad ganska snabbt den här gången innan jag hann komma över något... så jag var blixtsnabb med att lägga an den mest oskyldiga, söta och bedjande blick jag kunde få till. "Snälla Susie, ge mig en bit korv. Jag har inte fått mat på 3 dagar och jag är ju söt som får" Det resulterade i ett kex!! =)

Titta vilka fina killar!!! Och kolla Milou's coola öron!

Milou är ju en rutinerad kille så han la sig ner för att vila rätt snabbt och jag följde snart hans exempel. Det var inte så dumt faktiskt. Jag ligger riktigt nära, nästan på, och han accepterade det och verkade tycka att det var helt okej fast han fräste åt mig för en stund sedan då jag kom lite för nära. Det här var en ny upplevelse för mig, tror jag gillar det.

Titta matte, jag ligger lugn och avslappnad bredvid en annan whippet! Och ni vet, ända mot ända kan ingenting hända. Hehe. Matte var så glad!

Vi hade kunnat ta med honom hem....

Och jag hade kunnat knäcka extra som hundstaty utanför Sjöhistoriska. Fast jag tror inte det skulle bli så många besökare på museet då, de skulle ju fastna  utanför för att beundra den vackra statyn.

Jag sa ju här ovan att matte var bra dum när hon klantade sig med mitt godis. Man ska vara försiktig i sina uttalanden för sånt kan man snabbt få igen. Här har vi precis kommit in från en promenad och jag stannar utanför grannarnas dörr för att jag vill in och hälsa. Det är bara det att vi träffade dem för 15 sekunder sedan utanför porten då de hoppade in i bilen och åka iväg. Jag blev jätteglad att se dem och vi hälsade innan de åkte iväg. Och nu 15 sekunder senare står jag alltså här, inte så smart kanske. Jag försvarar mig med att en hund lever i nuet och att jag tycker om mina grannar väldigt mycket! 

Och det är klart att jag vill in till grannarna när jag vet att jag kan ha det så här mysigt!

Inkallningskurs i snöoväder

Aprilbilden i min fotoalmanacka. Jag är en riktigt flörtis! Den 13:e var det Douglas och det firade vi med köttfärs till middag.

Vi fick namnsdagsblommor av grannen, och jag fick förstås godis. =)

Vilket ruskväder det blev sådär plötsligt. Illa! Och ännu värre var att vi skulle ut på kurs i ovädret. Det måste väl ändå vara djurplågeri, tycker ni inte?! Matte trodde nästan inte att vi skulle komma iväg för det var så dålig före på vägarna, isig snömodd som bilen spårade i. Det var bara till att köra sakta men vi hann fram i tid faktiskt. Vi skulle gå samma inkallningskurs som jag skulle gått när jag bröt benet förra året. Vi fick ju inte tillbaka några pengar då när vi fick förhinder så matte var ju inte sugen på att gå kurs där igen, men så hade hon turen på hundmässan att vinna en kurs hos dem. Kursen är på 2 heldagar och nästa gång är om 2 veckor så vi ska träna en del hemma själva nu. Det är en klickerkurs så nu får matte ta tag i det där med klickern ordenligt. Vi var fem hundar med  ägare och turades om att träna några hundar i taget. De andra hundarna fick då vänta i bilarna.

Jag tror jag står över min tur och stannar kvar i bilen istället. Matte hade med ombyte och fick byta jacka 3 gånger för hon blev blöt. Jag fick också byta till torrt när mitt back on track- täcke blev blött. Matte fick också byta till torra strumpor och skor innan vi åkte hem. Vilket busväder!!!!!!

Men vi kämpade på och instruktören tyckte att vi alla var väldigt duktiga och att vi hade koll på en del bitar av träningen redan innan. Här ska hunden springa mellan 3 personer i en triangel, dutta nosen i den utsträckta handen, få ett klick och en godis, och sen springa till nästa utsträckta hand. Den fjärde personen agerar störning. Det har äntligen slutat att snöa och regna.

Mot slutet av dagen kom solen fram. Fåglarna kvittrade och det var plötslgit skönt att vara ute igen. Här har vi Valle, en lagotto-kille. Han var reserverad mot männsikor och tyckte att en del var obehagligt. Här försöker de inbjuda till att han söker kontakt själv och belöna när han nosar på handen. Jag är ju inte resververad eller rädd (förutom barn) så matte tycker att det är vädligt  intressant att se hur olika hundar kan vara och hur man kan hantera det. Jag hade även lite uppsikt på snygga svarta tiken längre bort.

Åhhh SOOOOOOOOOOOOOOL !!!!!

Trots det eländiga vädret är vi nöjda med dagen. Kanske hade det gått ännu bättre om vi hade haft vädret med oss men det vet vi ju inte. Jag var jätteduktig med de andra hundarna så bara det gjorde ju dagen bra. Jag var rätt cool faktiskt.

Välförtjänt vila.

Släphareträning

Det hände att jag ligger i min bädd nedanför mattes säng. Ibland börjar jag natten där men sen hoppar jag alltid upp till matte för att ligga nära under täcket. Matte tycker att det är lite jobbigt när jag ligger nere i bädden (eller ute på soffan) för hon kan inte somna innan jag har lagt mig hos henne, det är ju något som saknas liksom. Och har hon hunnit somna innan jag kommer så skrämmer jag ju halvt ihjäl henne, då hon väcks av att jag hoppar upp i sängen, så nu väntar hon ut mig. När jag kurat ihop vid hennes sida och lagt upp huvudet på hennes mage så är det som det ska vara och vi kan somna.

Kolla min nya leksak! Den är jätterolig! Matte var och handlade på Maxi och de hade rea på vantar och handskar så hon köpte ett par till mig. Vi har ju en kul lek som går ut på att vi fajtas om hennes handskar som hon har på sig. De här handksarna är extra roliga då de har en fluffig pälskant på. Hon gjorde ett riktigt kap, ett par handksar för 39 kr.. vilket ju ger 2 roliga leksaker till mig för 19,50 kr/st

Nu i veckan var vi och testade släphareträning för första gången. Det var lite halvdåligt väder så det var inte så mycket hundar där så det var en bra dag för oss att testa på. Släphareträning innebär att man har en en plastpåse på en lina, som är kopplad till en mopedmotor, som hundarna ska jaga. Man tar plastpåsen och drar ut linan så långt man vill. Sen släpper man linan och ställer hunden i startposition, vinkar till de som sköter motorn och när "luren" drar iväg sig så släpper man hunden som då blir taggad att springa efter. Först stod vi bara och tittade på när de andra hundarna sprang då det var i uppförsbacke. Först var jag såklart väldigt intresserad av de andra hundarna men när matte sa "Douglas" så kunde jag faktiskt vända mig om och komma till henne. Hon blev jätteglad över det och kanske är det så att chipkastreringen redan börjar ha effekt på min stress med andra hundar. När vi stått och tittat en stund och gått runt lite så verkade jag bli mer intresserad av trasan som rörde sig snabbt. När det blev min tur att springa så gick det galant, jag drog efter trasan direkt! Jag fick springa 2 gånger och det gick lika bra andra gången. Superkul! Tyvärr så blev det inga bilder från när jag sprang.

Benet bakåt sträck! Stretchen av höftböjaren går bra.

Jag njuter av massagebehandlingen.

Så här gått sover man efteråt.

En cool kille har en cool stil.

Milou

Idag har jag fått träffa Milou och hans matte Susie. Matte och Susie har haft kontakt på facebook ett tag och Susie trodde att det skulle vara en god idé för mig att få träffa hennes Milou som är en bestämd herre. Och det hade hon helt rätt i! Det gick ju så bra! Här kommer Milou i full karriär.

Milou var bestämd mot mig från första stund vi hälsade. Han morrade åt mig och sa "pojkspoling, vet din plats!" Och jag lyssnade för jag försökte mig inte ens på att vara på honom. Sen hjälpte det nog att han var ganska så ointresserad av mig resten av tiden. Här låtsas jag vara lika ointresserad jag.. men jag var ju egentligen jättenyfiken förstås.

Matte hade sett fram emot att träffa Susie och Milou så det var extra skoj när våra mattar kom så bra överens! Susie var verkligen jättetrevlig, och hon hade god korv! Eftersom Milou inte var så imponerad av mig,och visade att jag skulle hålla mig lite på min kant så kom jag när matte kallade på mig. Det har ju aldrig hänt förut när vi varit med andra hundar! Vi ska nog försöka få träna inkallning i sällskap med bästa Milou framöver.

Lite gemensamt godissök. I det här trädet fanns det både korv och lövbiff! Lövbiff kanske ni undrar? Jo matte tänkte att nu när vi nu skulle träffa hund igenså skulle hon försöka ha riktgit gott godis, även om det tidigare inte spelat någon roll. Så en del av mattes middag blev godis till mig. Idag så funkade det faktiskt hyggligt, men det kanske mer berodde på Milou och kanske på att hormonsprutan jag fick förra veckan börjar ha lite effekt.

Han vet vad han ska göra.

Jag också.

Hmmm... out of reach. Kan någon flytta ner korvbiten  tack?!

Mycket bättre!

Vart tog han vägen?

Där är han ju!

Det var en toppenträff! Ja det vill säga ända tills Milou såg en flock svanar i vattnet som han satte efter. Han drog rätt ut i det iskalla vattnet och simmade efter dem. Han har en vansinnigt stark jaktinstinkt. Inte ens det kalla vattnet fick honom att vända om. Jag sprang ju efter Milou men till mattes stora lycka så skyr ju jag vatten som pesten så jag stannde kvar på land. Det blev några panikslagna minuter då han simmade ut bland svanarna som simmade längre ut. Stackars hans matte var ju helt chockad när hon såg honom simma ut på djupare vatten. När man tror att man håller på att förlora sin hund blir man helt tillintetgjord. Susie var nästan på väg i efter honom men det hade ju förstås varit livsfarligt i det iskalla vattnet. Hon och matte var smått hysteriska på land och ropade och försökte locka in honom mot land. Hur skulle de få in honom? De dumma svanarna hade ju inte heller vett att flyga därifrån utan såg bara till att hålla sig på tryggt avstånd från honom och lurade honom bara längre ut. Till slut så avbröt han och simmade upp till land. Tack och lov! Men uppe på land så hade fortfarnade fokus på svanarna och han hade nog gått i igen om han inte blivit kopplad. Han hackade tänder och skakade av köld. Vad skulle han i det kalla vattnet att göra? Det blev så konstigt allting.

Vi gick tillbaka till bilen. Milou var ganska spak på tillbakavägen efter sin simtur och vi var väl alla på vårt sätt tagna av uppståndelsen. Milou blev avtorkad och fick värma sig i bilen.

Även om det blev en mycket annorlunda träff så var den väldigt givande för oss. Det här var första gången jag kunnat gå på koppelpromenad med annan whippet i slakt koppel, och för andra gången överhuvudtaget med hund. Matte var jätteglad! Jag hade ju överlag ett halt annat beteende än vid tidigare hundträffar. Ni anar inte hur glad matte var över den här träffen! Milou är nog hennes nya idol. Hon och Susie avslutade träffen med att sätta sig på ett café och hade en trevlig fikastund. Jag hoppas att vi snart träffas igen... och då utan jaktinslag!