Friskförklarad !!!!

Idag var vi hos sjukgymnasten. Det var drygt 3 veckor sedan vi var där. Jag blev jätteglad när hon kom ut och hämtade oss för då förstod jag att det var till henne vi skulle idag och inte simma. Vilken vinstlott!

Hon sa att jag kändes jättefin och rörlig i kroppen. Handleden där jag hade frakturen kan jag nästan böja till max och hon sa att det var väldigt imponerade hur bra den blivit. Matte fick mycket beröm för att hon jobbat på så bra med mig för det har gett fint resultat. Ryggen var också fin och ja hela jag var fin! När matte frågade om det innebar att hon nu friskförklarade mig så sa hon " JA, han är friskförklarad nu!" Äntligen, äntligen, äntligen! Det är 5½ månad sedan jag bröt benet, det tar lång tid att bli återställd, men nu är jag helt bra på riktigt. Åh vilken lycka!! Vår sjukgymnast, Anna Holmgren, har varit ett stort stöd och det känns nästan lite vemodigt att vi nu inte ska träffa henne på mycket länge. Vi kommer att träffas först om ett halvår då vi ska ha ett uppföljande besök. Det är lite konstigt att jag nu är frisk och vi kan börja leva på riktigt och inte begränsas av olika restriktioner, även om vi såklart inte ska rusa på som tokar för det utan får använda sunt förnuft. Matte blev så lycklig så lycklig och känslomänniska som hon är så fick hon kämpa för att hålla tårarna borta inne hos Anna. När vi satt oss i bilen gick det inte längre så ögonen svämmade över av tårar av glädje och lättnad. Min matte är ju bara för go! Puss på dig matte! Puss för att du hjälpt mig bli frisk och för att jag vet att jag kan lita på att du alltid kommer göra allt du kan för att ta hand om mig på bästa sätt, vad det än handlar om. Tillsammans är vi bara bäst!

Matte hjälpte grannen med rastning av Lova idag och så tyckte hon att jag skulle få lite roligt för att fira så hon tog med sig Lova hem till oss. Det går bättre för varje gång vi träffas nu. Här har matte lockat oss att

vara bredvid varandra genom att fresta oss med korv. Lova är mer intresserad av korven än vad jag är.

Vi fick varsitt ben att tugga på också. Som ni ser var Lova mer intresserad av mitt ben men jag fick ha det ifred och jag tuggade på oberörd av hennes intresse. Vilket framsteg!

Grannen Lena blev också jätteglad av att jag fått friskstämpel i baken och tyckte att det skulle firas ordenligt, så trots att hon var lite krasslig kom hon över med en flaska champagne. Hon hade ju helt rätt i att det skulle firas med bubbel! Själv fick jag fick ett köttben. Lena har verkligen varit en vän att lita på som hjälpt och stöttat oss de här månaderna. Tack igen bästa Lena!