Matte, jag och kameran är ute på långpromenad i Farsta där vi bor.
Vi hade verkligen en toppenpromenad! Vi träffade bland annat på and, svan, en italienare, tordyvel, trollslända, och en riktig skithög! Här kommer en massa bilder på det.
Hmmm.. vattnet är alldeles grönt på ytan. Skumt!
Farsta gård. Här sitter man gärna och fikar. Personalen kommer gärna ut med vatten till oss hundar och är det inte fullsatt inne får man sitta inne med hund. Vi gillar!!!
Matte försöker sig på lite fotokonst.
Jag får nog rycka in och rädda konsten.
Stillhet.
Gummihals.
Inte visste jag att det växte skog under vatten!
Ojoj, tappar greppet om pipis!
WITCOH - Whippet In Total Control Of Himself.
Vad skådar mitt norra öga?
Jo plötsligt kom där en italienare!! En supersöt italiensk vinthund som hette Nino. Nino var väldigt nyfiken på mig och vi hade nog gärna busat och sprungit ihop men matte vågade inte släppa mig lös med honom för hon tyckte att han var för liten för det. Jag blir ju lite vild när jag får busa med kompis så hon blev helt enkelt lite rädd att jag skulle springa omkull honom och att en olycka skulle kunna hända. Ninos dagmatte var inte lika orolig för hon menade att Nino var så snabb så han skulle springa ifrån mig. Hahaha.. ja det kan hon ju få tro!! Jag är inte snabbaste whippten som finns men jag är i alla fall snabbare än en italienare!
Med sig hade han Saga och jösses Amalia vilken sötnos! Hon var dock mer intresserad av matte än mig för hon hade fått nos på godiset i mattes ficka.
The flying whippet.
The monster whippet.
The happy whippet.
Tänker på något roligt.
Jag sätter gärna min egen prägel på mattes fina bilder. =)
Njuter i solen. Vilka fantastiska sensommardagar vi har haft!
Matte är bra på det här med djur och natur, hon ser verkligen allt!
En riktig skithög!
Hela familjen Svan.
När matte började fotografera spindelnät tröttnade jag rejält och lade mig ner i protest.
Det är himla tur att han är så liten som han är för fy 17 vilket odjur han skulle vara om han var stor!
Världens vackraste igen.
2,5 timme senare är vi hemma igen. Nu ska det bli gott att sova en stund.
Vilka sköna bilder.På Douglas och naturen
SvaraRaderaHade jag varit dagmatte så hade jag inte vågat släppa en italienare med en whippet, om ens med en annan italienare... en olycka händer alldeles för lätt, inte direkt kul att berätta det för ägaren sen, om hunden skadat sig... men många tänker nog inte så, så länge man inte själv upplevt nån olycka.
SvaraRaderaInte ens jag själv släpper ju min hund med hundar jag träffar på ute.Jag är för rädd för att något skulle hända. Jag skulle bli mycket mycket olycklig om min dagmatte skulle släppa Douglas med andra hundar (och något hände). Det kan ju hända så mycket som sagt. Men det är nog som du säger, att folk helt enkelt inte har ett risktänkande kring att släppa sin hund. Som att du inte vet att hundar kan gå sönder och kan bita varandra.
Radera