Whippetrace, derby och klubbmästerskap.

 Den 14/9 var det whippetrace derby som anordnades av vår Södertälje klubb. Jag är ju inte med och tävlar så jag fick vara hos grannarna när matte åkte för att hjälpa till och fotografera lite. 

Här i rött är vår bästa fina Bailey som kutar på. Han blev bästa Södertäljehunden för dagen och vi är så stolta över honom. ♥

 I svart kommer Dafne flygande. 

Känner en stark samhörighet med röd hund här. Det är skönt att se att det är fler än jag som har fattat grejen med att inte springa hela vägen ner i gropen efter trasan. 

Qino i vitt.

 Zorba.

 Och det här är ingen mindre än min kullbror Oscar som susar fram! Det var synd att jag inte var där och fick träffa honom. Matte hälsade förstås på honom och hon fick både pussar och gos. Bra där brorsan!

 Han är ståtlig min bror.

Fining!

 Det finn en och annan hopp-jerka bland oss whippetar.

 AJ! 

Fast det gjorde inte ont, det är otroligt hur vi hundar kan avväga hur mycket vi kan bita till och nafsa på våra ägare, och på varandra, utan att göra illa.

 Sniffande trio.

 Matte har kärat ner sig i klubbens yngsta medlem, lilla söta Xavi.

Han går ju inte att motstå när han visar sina Kung Fu moves.

 Det här ser ut som en fin bild på två hundar.

 Men det är faktiskt bara en. Matte blev så förtjust i denna vackra tik. Hon kallades Chilla. 

 Men Xavi kommer hon nog dognappa någon dag om inte matte Ingela ser upp!

 Angus, Xavis storebror i familjen.

 De busar mycket!

 Även tikar kan visa varandra var skåpet ska stå. Zorba och Sessan.

Ahhhh kolla här!! Nr 2 som vinstrikast hund i whippet race i år är min bror Oscar! Oj vad duktig han är!! 

Här kommer en bild från vårens nummer av tidningen Whippetbladet. Jag är med på bild i en liten artikeln om Rusta-puffen som blev så himla populär bland oss whippetar.

Ni förstår säkert varför.

Matte har dragit iväg för att stå på loppis hela dagen och jag hade turen att istället få gå hem till Lena och fortsätta sova där. Tomas tog den här fina bilden på mig och Lena. Jag tycker så mycket om mina grannar! Tänk att man kan ligga sked med en hund och tycka att det är det mysigaste som finns?! Men det är som när man var barn och sov och kramade om sitt gosedjur bara det att jag är på riktigt, och verkligheten överträffar som bekant dikten. Kärlek & harmoni.

I veckan var vi på en kort hundkurs på 1,5 timme. På Hundens Hus har de hundinstruktörsutbildning och ibland behöver de hundar med ägare att träna på och det var en sån träning vi var på. Själva träningen gav oss kanske inte så mycket men det är kul att göra något annat för en dag och så kostade det inget heller. Det gick bra för oss båda så varken matte eller jag behövde skämmas. Jag sov gott när jag kom hem.

Ibland kommer även en hund till ett vägskäl i livet.

 Woohooo whippet race på G!!! Klubbmästerskapet går av stapeln idag och jag ska vara med!

 Klubbmästerskapet gick till så att alla hundar fick springa 3 lopp (ensam) och sen slog man ihop tiderna från alla lopp och snabbaste tik och hane korades i olika klasser. Om man inte gick i mål i ett lopp så kunde man inte få tre tider och då blev man utan placering. Jag var enormt taggad när vi kom till banan så matte tänkte att idag skulle jag springa som en tok. Men så vet hon ju också att när jag är på det humöret så kan jag lika gärna sluta springa halvvägs. Jag är som en trisslott, plötsligt händer det. 

Och japp, plötsligt händer det, jag kommer kutande efter trasan i full karriär och hej vad det går... och två meter före mållinjen viker jag av och springer åt vänster i bild. NEEEEEJ utbrister matte för sig själv där hon står vid sandgropen och väntar på mig. Hon försöker springa tillbaka med mig så jag ska springa över mållinjen men vi hinner inte. Jag är alltså ute ur leken redan i mitt första lopp! Så snopet men matte kan inte annat än att skratta, jag springer inte whippet race utan jag springer mitt race, The Douglas race. Jag förnekar mig inte!

Jag är väldigt på och taggad och är så till mig så jag kryper upp på hatthyllan när jag måste ligga och vänta i bilen på att det ska bli min tur igen. Lite konstigt är det. =)   

 Jag fick dock springa mina två andra lopp och då stod matte precis bakom mållinjen och började tjoa  och ropa glatt på mig och klappa händer och heja på mig. Det eldade nog upp mig lite extra för jag sprang emot henne och tog mig över mållinjen och förbi henne. Här springer jag på tiden 10,82, den långsammaste tiden idag som jag delade tillsammans med en annan hund. Alltid kul att få någon utmärkelse även om jag nu var tvungen att dela den med någon. =) Jag är måttligt intresserad av trasan kan man väl säga...

 Mitt tredje och sista lopp på tiden 10,77. Heja heja! Matte säger att vi har ett motto hon och jag, det lyder: Det viktiga är inte att vinna, inte heller att kämpa väl, utan det är att ha roligt! Jag gillar verkligen mattes inställning till det här. 

Snabbaste hunden idag var Scilla som sprang 3 snabba lopp med bästa tiden på 9,49. Girlpower!!!

Vinnarna! Angus och Scilla.

Om du fick välja matte, vad skulle du välja då? Att jag är snabbast på whippetrace, duktigast på LC och vinstrikast på rundbanan eller att jag är det här mys-monstret jag är som älskar att vara nära dig?

Matte säger att hon aldrig någonsin ens behöver fundera på svaret, och inte jag heller, för hon fick verkligen rätt hund när hon fick mig och hon skulle inte vilja ha mig på ett annat sätt. Det är kärlek det!

 Kram på er!