Hej vänner!

Min matte startade den här bloggen åt mig när jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne på juldagen 2010. Jag är bästa julklappen någonsin brukar hon säga! =) Jag har vänt upp och ner på hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara så stark och att kärleken är så oändligt stor. Jag har verkligen tagit med henne på en underbar resa. Från att ha varit hundrädd är hon nu värsta hundmänniskan! Vi trivs så bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag är en mycket älskad hund. Här kan ni läsa om våra små och stora upptåg och äventyr, om roligheter och om tråkigheter, om fadäser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker är värt att skriva om.
Må gott! /Douglas

söndag 10 februari 2013

Pyjamasparty med Bailey i dagarna 3.


YIPPIEEE!!!!!!!!!!!!!! Bloggen är uppdaterad!! Mattes kompis Kaleida har lyckats sparka igång datoreländet så nu är vi på banan igen. Tack snälla Kaleida! 
Vi har varit med om mycket den sista tiden så det kommer nog ett par inlägg på bara några dar nu. Vi har ju en del att ta igen också när bloggen legat nere.  Men vi börjar med det viktigaste, och det är att  Bailey har bott med oss i 3 dar medan hans matte var i London. Vi har ju sett fram emot det här och varit lite spända på hur det skulle gå. Ja matte alltså, själv var jag cool som vanligt

 Nu är han här!! Min polare Bailey. . Jag böjar med att tala om för Bailey vilka husregler som gäller hos mig... alla leksaker är mina, alla tuggisar är mina, all mat är min mat, och matte är min matte. Bailey  lyssnar uppmärksamt.
 Han fann sig snabbt i att jag bossade hemma hos mig. Han tog det väldigt piano och lade sig i soffan och tog det lugnt. 
 Själv så låg jag och väntade på att det skulle hända något.
 Bus i soffan. 

Bailey sov mycket. Matte tyckte det var skönt att han kände sig så avslappnad hos oss så att han bara kunde lägga sig till rätta och sova.  Jag tror han kände sig hemma med oss.
 Men hur länge ska han sova egentligen matte?!
 Han verkar ju helt utslagen stackarn!
 Jag får väl sova lite jag med då.

 Men ska han inte stiga upp nu????
 Äh kom igen nu Bailey! Upp och hoppa nu!
 Fina killarna väntar på varsågod för att få ta varsin dentastick.
 Tugg, tugg, tugg....
 Första natten avklarad. Vi sov nog lite halvdåligt alla 3. Bailey lade sig över mattes ben men efter en stund kände hon att han inte kunde ligga där för att det blev för tungt. Jag kan ligga lite hur som utan att det stör henne men Bailey är ju större än jag och det kändes tydligen. På skoj så vägde hon oss på dagen sen och jag vägde då 13,5kg och Bailey 16,2. 3 kilo gör tydligen stor skillnad. 
Jag tyckte att han kom för nära mig vid ett tillfälle på natten för jag blev lite ilsk och morrade och skällde till på honom så han försvann ut till soffan och låg och pep där ute. Men då sa matte att det faktiskt var hon som bestämde i vårt hus och om Bailey ville sova med oss i sängen så fick han göra det! Så det så! Bailey ville förstås inte ligga och sova ensam ute i soffan så han kom tillbaka och så slutade det  med att jag och Bailey låg på varsin sida om matte och då funkade det jättebra! Förutom att matte höll på att koka upp av att ha dubbla element under täcket. 
 Morgonbus.

 Kampsport?

 Japp, Bailey fattade att korridoren är gjord för att springas i!

Godisjakt.
 Men in black ute på promenad. Bailey skulle lukta på allt! Han sonderade verkligen terrängen för han gick mest med nosen i backen. Matte trodde det skulle vara jobbigt att gå ut med oss men det gick bra. Visst var det en del trixande med koppel och snurrande med armar och kliva över men på det stora hela gick det fint och hundmöten vi hade gick också bra. Hemma bossade jag lite över Bailey men när vi kom ut var han mer framåt medan jag kunde gå väldigt fint vid mattes sida och han fick ligga på i täten. 
 Jag visar honom hur fint det är i Farsta.


 Godissök i träd.

Bailey var lagom intresserad.
Han föredrog att leta godis på backen och det är ju enklare förstås.
 Han var väldigt nyfiken på skidskoåkarna.
Hemma igen efter en 2-timmars promenad. Vi är duktiga killar som står och väntar på att få ett varsågod till att få komma in och få tassarna avtorkade.
 Efter promenaden fick vi varsin grisknorr, MUMS sa vi.
 Men så kom jag på mina husregler jag hade satt upp från början.. alla tuggisar är mina tuggisar.. så jag skulle ha Bailey grisknorr också fast jag bara kunde äta på en i taget. Jag läxade upp honom och tog ifrån honom grisknorren och han fann sig i det och lommade iväg med svansen mellan benen. Men matte ville inte ha något bråk så det slutade med att hon tog bort båda grisknorrarna så vi inte skulle bli osams, så jag gick miste om dem både. Snopet värre. Vi kunde inte heller äta tillsammans för jag skulle ha ALLT och var väldigt tydlig med det. Så jag fick min mat i köket och Bailey fick äta i lugn och ro i sovrummet. Jag är ju snäll och timid i vanliga fall och matte kan ju ta ifrån mig mat och tuggben utan att jag säger något alls så det var nyttigt för henne att se den här andra sidan av mig. Att jag försvarar min mat så där som hundar kan göra, visar tänder och morrar argt. 
 Efter promenaden som vi gott.  Bailey ville gärna ligga nära matte och mysa och jag var inte helt tillfreds med det. Blev lite sotis. Men jag vet ju att mattes kärlek till mig är orubblig så jag lät honom hållas till viss del. Men när han och matte busade och matte hade busrösten då var jag bara tvungen att komma som ett skott och tränga mig emellan. Mina leksaker, mina tuggisar, min mat, och min matte... Fast det gick att busa lite på 3 faktiskt.


Åh jösses vad han är vacker! Jag förstår att matte är förtjust i honom för han är ju så fin och så mysig och go! Och jag tror att Bailey tycker rätt bra om matte också.
 Nu har vi sovit klart och kolla matte har lyckats fånga på bild när Bailey skakar loss. 
 Godissök.
 Inget här.
 Men i leopardfilten ligger det minsann en godis. 
 Här luktar det godis!
 Japp där var den!
Är ni riktigt uppmärksamma så ser ni en godis som jag inte fått nos på.
 Bailey hittade den däremot.
 Men vem ska ta den här då? Bailey är farligt nära.
 Men jag tjuvar den framför nosen på honom.
 Vi aktiverades oss lite med godispyramiden.
 Bailey tyckte bättre om godisbollen


 Vi passade på att busa och leka lite i korridoren när vi kom in från våra promenader och så fick matte ta lite foton också. 
 Titta på Baileys svans. Han "pratar" väldigt mycket med svansen. Han viftar med fasligt tempo och råkar man stå för nära så får man en snärt av svansen som kan göra nog så ont. Han är ett riktigt kraftpaket den här killen!.



 Kolla in mucklerna på låren! 
 Dag 2. Vi har sovit mycket bättre nu. Matte myser för fullt med 2 så gosiga vovvar i sängen.
 Jag är på G!

Men Bailey verkar vilja stanna kvar i sängen hela dagen.
 Jag håller honom sällskap en stund.
 Morgonmys. Även om jag blev lite putt första natten så är det ändå ganska trevligt att ha sällis av en hund till när man ska sova.
 Vi hjälper till att bädda sängen.
 Jag tröttnar efter en stund och lägger mig ner och strejkar.
 Men Bailey tar uppdraget på största allvar och jobbar vidare. Jag tror han ville göra sig till lite för matte.
 Så där ja, vi hjälps åt att släta ut det sista.
 Välförtjänt vila.
 Ännu mer vila.
 Men jag kan ju inte låta bli att nosa på honom.
 Balkongbus.
 Mer korridorbus. Man hinner få upp ganska bra fart.
Man måste bara komma ihåg att lägga i bromsen i tid för man glider fram några meter på det hala golvet när man ska stanna snabbt.
 Oj oj oj, här är vi tröttare än tröttast. På väg hem i bilen efter att ha varit iväg till en träningshall och testat lite agilityhinder med andra whippetar. Matte hade med oss båda och det var inte helt lätt för henne kan man väl säga så vi var nog rätt slut allihopa när vi kom hem. Vi har en del att berätta om det men det får faktiskt bli ett alldeles eget inlägg.
 Bailey är halvt medvetslös så jag får ha matte alldeles för mig själv

 Snacka om att han var slut! Vilken stil!
 Hahaha, jag var väl också rätt slut.
 Matte pallrade upp huvudet med en kudde. Han var verkligen helt väck.
Ser ni att han har en klo som är helt svart?
 Dag 3. Sista dagen och vi har sovit bra i natt. 

 Vi låg och drog oss lite i sängen och passade på att mysa lite extra eftersom Bailey skulle åka hem idag.
 Vi var ute på morgonpromenad när Baileys matte kom för att hämta honom, och innan vi visste ordet av så var han på väg hem. Jag blev lite olycklig och stod länge och tittade efter dem. Det blev så tomt....
Nu är jag riktigt trött men jag får bara vila någon timme innan vi ska iväg på hundträff med Charlie.. men det berättar jag om nästa gång för nu måste jag sova vidare. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar