Vi drog iväg med Bailey till en träningshall för hundar i Täby där vi skulle testa på lite agilityhinder. Vi var ju ganska trötta redan innan efter att ha hängt 2 dar men det märktes inte alls när vi träffade på de andra hundarna. Vi var 8 whippetar som var där och det var ett ordentligt kaos i början och så blev det lite mindre kaos men det var inte direkt frågan om någon seriös hinderträning direkt då vi mest for omkring. Nästa gång ska vi nog planera lite bättre så att vi bara är 2-3 hundar inne samtidigt så vi vovvar bättre kan koncentrera oss på våra mattar och på att fokusera på hindren, än att spring runt med de andra och pinka lite här och lite där.... för det fick man ju inte göra. Oups! Det var första gången jag testade på såna här riktiga hinder men vi har ju vi kört lite hopp över stockar och så ute i skogen och slalom om vi råkar på stolpar som står på rad. Tyvärr så blev det rätt så dåliga bilder.
Jag testar på tunneln.
Näe, jag är skeptisk och vänder tillbaka. Men så kom jag ihåg....
att ingen minns en fegis så jag samlar mod och gasar på ut genom tunneln.
Bailey stackaren hade det lite jobbigt. Det var ju snygga tikar med och han var mer intresserad av att visa upp sina snygga musklet för dem än att ta sig igenom fjantiga hinder. Han ville bara ut till dem.
Här är jag och min look a like Sippo. Vem är vem?
Bailey, Sippo, Howdy och Milou.
Här klipper jag häckarna som om jag aldrig gjort annat!
Titta vad högt Milou ligger över hindret! Han skulle nog kunna tävla i höjdhopp för hundar.
Och så tunneln.
"Men Douglas då?!"
"Det är lugnt polarn, jag tar utsidan!"
Milou tyckte tunneln var lite läskig och det tyckte ju jag också när jag skulle springa i den första gången.
Jennie lockar i slutet av tunneln.
Och ut kommer 2 hundar! Hur gick det till??
Lizzie och Thea sitter fint.
Susie in action.
Thea hoppar snyggt och matte Minus är riktigt engagerad.
Lizzie for som en oljad blixt över A-hindret.
Sippo.
Djur i bur. Hur olycklig kan man vara?!
Howdy, Milou och Sippo väntar på korv.
Mäh, vad har hänt med Milous öron???????
Något är på tok?! Har de fastnat????
Susie lägger öronen på plats där de ska vara så vi kände igen honom igen. Puh, blev nästan lite orolig där!
Bailey letar efter tjejer.
Men nu släppte han tjejerna för en stund och hängde med oss andra för nu var det hans tur att hoppa.
Men se det ville han inte alls, han sprang runt dem istället. Långnäsa på er!!
Han och Poppy tittar på när Milou kör slalom.
Efter ett tag gick det riktigt bra för Milou i tunnlarna.
Milou gillade verkligen det här.
Och här visar Bailey att han minsann också kan och vill.
Poppy.
Milou flyger igenom ringen som ingenting. Han är nog gjord för agility. Jag peppar från sidan.
Ändalykten på Milou.
Jag vet inte vem som var lyckligast, jag Milou eller Susie. =)
Vi gjorde en liten bana på slutet med hopp och tunnel och hopp. Här kör jag och matte och Susie fotograferar. Jag har tagit hopphindren galant och ska in i den lite läskiga tunneln.
Matte tjoar och och klappar och småspringer för att mana på mig. Poppy tittar på.
Och så kom jag springande ut ur tunneln och hoppade över sista hindret.
Matte berömmer och gosar för att jag var så duktig.
Slalomhindret gick finfint.
Milou är så intresserad så han nästan är som en ryggsäck på mig.
Det han var så intresserad av var mattes godis, kycklinghjärtan som hon hade kokat och sen torkat i ugnen. Faktum var att Howdy och Sippo också hade fått nos på mattes godis för de verkade heta Douglas båda 2 när matte ville ha kontakt med mig.
Susie bakom kameran.
När vi var flera hundar som sprang över det här hindret lurades jag med utan att jag hann tänka så jag sprang upp efter de andra och ner på andra sidan. Men när jag skulle ta hindret själv så tänkte jag efter vad jag gjorde och då blev det läskigt där uppe. Tur då att matte finns där.
En annan gång kanske.
Sippo.
Howdy och Sippo.
Tunneln.
Tunneln när den blivit besatt av onda andra...
Kärlek.
Poppy håller uppsikt på sin matte.
Bailey och jag uppvaktar henne.
Dispyt om vem som som har damens gunst. Jag kan nog bossa över Bailey hemma med mina tuggben och leksaker men när det kommer till tjejer tror jag inte att jag ska mucka alltför mycket. Han var väldigt uppvarvad så jag backade lite. Poppy verkade ta vårt intresse med ro.
Det här måste vi göra om! Matte har ju tänkt att vi ska gå en agilitykurs så jag hoppas att det blir av nu i vår. Hon tror att jag kommer att gilla det när jag tagit mig över hindret att ta sig över hindren.
Om Bailey och jag var trötta innan så var det ingenting mot vad vi var efteråt. Vi var i koma resten av dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar