Hej vänner!

Min matte startade den här bloggen åt mig när jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne på juldagen 2010. Jag är bästa julklappen någonsin brukar hon säga! =) Jag har vänt upp och ner på hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara så stark och att kärleken är så oändligt stor. Jag har verkligen tagit med henne på en underbar resa. Från att ha varit hundrädd är hon nu värsta hundmänniskan! Vi trivs så bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag är en mycket älskad hund. Här kan ni läsa om våra små och stora upptåg och äventyr, om roligheter och om tråkigheter, om fadäser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker är värt att skriva om.
Må gott! /Douglas

tisdag 17 juli 2012

LC och finfina bilder på mig.


Igår var vi på min första lure coursing-träninb (LC). Vi var på fälten vid vattenverket i Norsborg, där jag och Bailey lekte härom veckan. Jag har ju bara sprungit rakt fram efter trasan innan så det här skulle bli spännande. Matte trodde att jag skulle triggas lite mer av det då trasan på LC byter riktning där den far fram över banan. Matte hade med sig kameran men hon kunde ju inte fota mig när jag sprang för hon är ju med och släpper mig i starten. Däremot så tog hon lite bilder när några andra sprang. Bilderna blev inte så bra då objektivet (och matte) inte klarade avståndet som var.

 Milou in action. Han är helt galen i det här med jakt, hans springer på allt! Efter målgången haltade han så vi blev alla lite olyckliga, speciellt hans matte Susie förstås. Man såg inte själva tillfället när han gjorde illa sig. Troligtvis så har han stukat sig eller fått en sträckning. Just på LC så blir det ju kurvor och snabba svängar när trasan ändrar riktning så en vridning i kroppen för att följa trasan i den farten kan bli olycklig. Matte tog väldigt illa vid sig så hon var nästan på väg att ställa in mitt deltagande. Tänk om det skulle hända mig också, för jag har ju inte ens varit med om det här med att trasan ändrar riktning och jag ska följa efter. Det kan tyckas "fjompigt" men hon hade faktiskt ont i magen. Har man haft en skadad hund så blir man extra rädd för nya skador i olika sammanhang. Olyckor och skador kan såklart hända när som helst, när jag leker och rejsar med en kompis, när jag gör en snabb inbromsning för att ta en boll, när jag rejsar för mig själv och trampar snett på något. Jag skulle springa som nr 10 så matte fick våndas ett tag men så bestämde hon sig för att "kamma till sig" och låta mig starta. Jag är väldigt glad för det! Jag sprang fokuserat efter trasan och när den stannade så vände jag och sprang tillbaka till den och kastade mig över den. Det har aldrig hänt förut för jag brukar ju springa till matte när trasan stannat så det här gillade jag verkligen! Jag var hög! Matte var glad för att jag hade en prime-time där ute men samtidigt ledsen för Milou och Susie. Vi hoppas verkligen att det inte är något allvarligt och att han snabbt är bra igen.

 Det är häftigt att se afghaner springa. 

 Är man hundrädd så ska man inte gå och titta på LC och WR för hundarna där är helt galna. Vi triggas igång så av loppen som körs så vi tokskäller och hoppar och drar i kopplet för vi är ju ämnade att jaga. Men vi är inte farliga, vi är bara så tända på trasan. Här står jag och Bailey och varvar upp varandra. Linda gör ett mycket bra jobb med att hålla oss för det är helt otroligt vad stark en liten whippetkropp kan vara!

 Som sagt...

 Här susar Vilja och Daphne förbi. Vilja fick sitt tredje godkända licenslopp idag så nu får hon börja tävla. Vill ni läsa mer om vad LC är så kan ni göra det här: http://www.svvklc.se/

 Daphne. 

Bailey.
Nästa gång så ska vi försöka låna ett objektiv som passar bättre för sån här fotografering.

 På förmiddagen var matte och jag ute för att plåta lite bilder när jag springer och här blev det riktigt bra bilder! Matte blev så glad. Nu tar vi bloggen till en högre nivå när bilderna på mig blir ännu snyggare. Matte undrar om det skulle anses som besatthet och onormalt om hon hade väggarna fulla med olika tavlor och foton på mig?

Det gäller att hålla tungan rätt i mun. .

 Det här är så härligt när man hittar ställen i gräset som kan klia skönt på halsen.

Gött!

 Vilken snygg bild det här blev! Det är nästan så jag ser lite farlig ut, men det vet ni ju att jag inte är. Men jag lägger ändå på.....

 ... ett happy face bara för er. =)

  Here I come!
 
  En rolig bild på mig. Matte gillar ju som bekant whippetrumpor.

 Kanske kan det bli något av mattes ambitioner att jag ska lära mig fånga frisbee? Just den här tycker jag faktiskt om så den plockar jag upp och springer runt med efter att den landat. Den andra vi har bryr jag mig inte så mycket om.

 Passar också på att plocka upp och rensa bort lite lite torkat gräs när jag ändå är på G.

Fort går det.

Njae, var nog inte helt nöjd med det där gräset som hängde och slängde i ansiktet på mig men jag ville inte släppa taget om frisbeen i första taget så det var bara att gilla läget.

Kanske blir det här en tavla på väggen?


1 kommentar: