Hej vänner!

Min matte startade den här bloggen åt mig när jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne på juldagen 2010. Jag är bästa julklappen någonsin brukar hon säga! =) Jag har vänt upp och ner på hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara så stark och att kärleken är så oändligt stor. Jag har verkligen tagit med henne på en underbar resa. Från att ha varit hundrädd är hon nu värsta hundmänniskan! Vi trivs så bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag är en mycket älskad hund. Här kan ni läsa om våra små och stora upptåg och äventyr, om roligheter och om tråkigheter, om fadäser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker är värt att skriva om.
Må gott! /Douglas

onsdag 28 augusti 2013

Jag och Charlie


 På träff med Charlie och hans husse Peter. 

 Charlie tycker att det är vansinnigt roligt att hoppa efter och försöka fånga gräs som Peter slänger iväg. Samtidigt försöker Peter få till snygga hoppbilder. 

 Det var lite tråkigt tyckte jag för jag ville ju busa. Matte fick för sig att vi skulle öva lite lydnad med  sitt och kom, det gick bättre för mig än för henne  kan jag säga för hon satte sig aldrig och kom inte som jag ville heller så jag fick springa till henne istället... men jag skulle visst ha väntat på att hon kallade på mig. Hopplöst alltså, hur man är gör gör man fel! Ibland ska jag ju komma direkt och följa henne där hon går utan att hon ens sagt det och sen ibland ska man inte alls komma förrän hon kallar???. Det är inte helt lätt... men söt är jag i alla fall!


 Det här var väl det enda spring som blev mellan oss idag.

 Jag fick köra lite solo istället.


 Lägger mig nästan ner i kurvan som motorcyklister gör. 


 Vilken lortgris!!!!!!!!!!! Charlie fick för sig att går ner i diket för att dricka vatten och han nöjde sig inte med att bara dricka utan han gick rätt ut i det skitiga vattnet så hela han blev blöt och smutsig. Det var inte så lyckat för nu måste han ju bada stackarn!

Men jag är vit och vacker.

 Och överlycklig för att jag inte kommer tvingas in i duschen där hemma. 


 Tänk att fånga grästuvor verkligen kan vara så roligt??? Ibland roar lite mycket.



 Åh åh, oj oj.. Peter kliar så bakbenet börjar krafsa av sig självt. Det är så SKÖÖÖÖÖÖÖNT!!!!!



 Vackrast i skogen?

 Ibland är en del av mina kompisar väldigt konstiga, de går frivilligt och badar! Och de VILL bada. Visserligen var han smutsig som bara den och behövde bli ren, men att bada frivilligt? Jag förstår det bara inte...

Fina Charlie. Nu är han vit och vacker igen. 

 De här 3 fina bilderna tog Charlies husse Peter Knutson på oss. Kika gärna in på hans hemsida. 



 Douglas & Bailey Bus, och matte tog de mest fantastiska bilder hon någonsin har tagit... och jag är så stolt över min matte fotografen!  Tyvärr kan vi inte visa några av dem för när hon skulle börja fota så visade det sig att hon hade glömt att sätta i batteriet i kameran efter laddning så det blev ju förstås inga bilder alls. MATTE!!!!!!!!!!!!!

Men det blev 2 fina med mobilen i stället. Jag och min bästa Bailey! Vi tycker verkligen om varandra och oj så vi sprang!!!! 

Baileys matte är det lite mer ordning för hon hade i alla fall batteri i sin kamera.. fast istället så var minneskortet plötsligt fullt. Hahaha, vilket antiklimax för fotograferna.
Foto Linda Thulin.

Matte ser verkligen det mesta när vi är ute på promenad. Hon har blivit värsta naturskådaren sedan hon blev med mig. Själv missar jag hälften. 

Hmm... vad är du för en liten filur??? Vilka konstiga små djur det finns. 

 Promenad hemmavid en härlig morgon.

 Det är vackert i Farsta.


Ibland så vill jag inte alls gå på promenad utan stannar och bara vägrar gå. Jag kan stirra ut matte då, men när det är riktigt illa så bevärdigar jag henne inte ens med en blick, som här, för att hon verkligen ska först att nu är jag tjurig och inte tänker gå  vidare utan hon får vända om istället. Tyvärr är det väldigt sällan, ja nästan aldrig, som jag får min vilja igenom vid de här tillfällena. Jag får snällt lunka med men så fort jag har kommit upp vid mattes sida och jag är med utan att sacka efter så kan hon faktiskt vända och vi går hem. Hon tror att hon visar att det är hon som är flockledaren då och är den som bestämmer när och hur vi ska gå och jag låter henne leva i den illusionen, jag har ju ändå fått som jag ville.

Pedikyr pågår.

 Kollar in mattes bok och ger den mitt godkännande, den är bra! 
Jag gillar när matte lägger sig i soffan för att läsa för jag lägger mig ofta nära intill och myser och sover.

Och om jag vill gosa riktigt mycket lägger jag mig på henne. Har jag tur så lägger hon då bort boken och ägnar mig all sin uppmärksamhet för en stund. Hon smeker mitt huvud och säger en massa fina saker som hur mycket hon älskar mig och jag bara myser i min halvdvala och undrar om man verkligen får ha det så här bra som hund? Jag är lyckligt lottad.

En whippet kan få vilka sovställningar som helst att se sköna ut. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar