Kartonghunden.

 Nu har jag fått en riktig kartong att bita i! Den här kräver sin hund. Jag går runt och lägger upp taktiken för hur jag ska ta mig an den.

 Alltid när jag får en kartong med godis i så springer jag iväg upp i soffan med den. Den här var lite svår att få med sig.

 Men upp i soffan ska vi!

 Attack är bästa försvar!

 Oj då, så dumt, den ramlade ner igen. Jag som kämpade så för att få med den upp.

 Du tar väl upp den, matte?!

Näe det gjorde hon inte. Visserligen är jag bortskämd som tusan men någon curlingmatte är hon inte direkt min matte, för tappar jag saker på golvet får jag allt ta upp dem själv om jag ska ha dem.

Det var en tuff kartong att jobba sig igenom och jag var nästan på väg på väg att ge upp så matte fick visa mig att det faktiskt fanns en godis där inne.

 Lätt byte!

 Så här såg kartongen ut på kvällen. Bra jobbat, eller hur?!

Thomas och jag äter knäckebröd med julskinka. Vilka polare vi är! 

 Vinterpromenad.

 Härom dagen fick jag ett paket på posten. Så spännande!!! Det visade sig vara från Milou som skickade mig lite godis. Himla gulligt av honom, tack Milou!

 Charlie på besök och vi busar.

 Söt som få!

 Titta, han har formen av ett hjärta i pälsen!  =)

 Charlie trasslade in sig i gardinen. 

 Matte fick hjälpa honom loss så han inte skulle dra ner hela alltihopa.

 Agility under matbordet.

 Sötnosen.

 Ute på promenad och vi gick förbi ett 70-tal änder som guppade i vattnet. Mot oss kom en haltande skröpplig tant bärandes på två kassar. När hon närmade sig drog sig änderna mot strandkanten men vågade sig inte upp då vi stod och tittade på dem. Vi gick bort en bit och när tanten satte ner kassarna och började plocka i dem tog sig änderna upp på land i ett led. Hon hade mat till dem och hon sa att hon matade dem ofta. Det var riktigt häftigt att se för de såg henne redan på långt håll och visste att det var kär på gång. Jag var nyfiken men gjorde ingen ansats att vilja hoppa på dem så vi kunde stå och titta på skådespelet.

 Herre jösses vad mycket snö det kom på bara en dag! Vi träffade Viggo och hans matte Anna. Viggo hade ju en hundbror hemma men Memphis finns tråkigt nog i hundhimlen nu. Sånt är alltid så sorgligt...

Våra mattar drog med oss upp i lilla skogen precis där vi bor och snacka om att vi fick pulsa i snön. Eller näe, pulsade gjorde vi inte, Viggo och jag fick ju hoppa och studsa i snön för att ta oss fram. Det var 50-60 cm snö men vi kämpade på och det blev faktiskt lite bus i snön också. Anna tyckte snön var så inbjudande så hon satte sig ner i den. Det var roligt!

Matte jobbar och den här dagen ryckte Anna med familj in och var hundvakt. Det var kul att hänga med Viggo. Sen när matte kom hem och vi var hemma hos oss så var jag helt däckad i soffan resten av dagen.