Hej vänner!

Min matte startade den här bloggen åt mig när jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne på juldagen 2010. Jag är bästa julklappen någonsin brukar hon säga! =) Jag har vänt upp och ner på hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara så stark och att kärleken är så oändligt stor. Jag har verkligen tagit med henne på en underbar resa. Från att ha varit hundrädd är hon nu värsta hundmänniskan! Vi trivs så bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag är en mycket älskad hund. Här kan ni läsa om våra små och stora upptåg och äventyr, om roligheter och om tråkigheter, om fadäser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker är värt att skriva om.
Må gott! /Douglas

måndag 8 oktober 2012

Krägga herrgård


"Matte, vi kan väl stanna kvar i sängen idag och bara mysa?!"
"Nej, det kan vi inte Douglas, vi ska ju på herrgårdsövernattning med Susie och Milou! Upp och hoppa!"
Okej, sa jag och klev upp fast jag inte hade en aning om vad herrgårdsövernattning är för något.

 Vi åkte till Krägga herrgård i Bålsta som är ungefär 1 timme bort med bil. Här skulle vi promenera, äta gott och sova över. Matte tog MASSOR av foton och många blev så fina så därför kommer här MASSOR av foton från vår helg. 


 Ska man bo på herrgård måste man vara herrgårdsklädd så både jag och Milou hade på oss våra fina tummy warmer's. De passade så bra för tillfället och vi förgyllde Krägga ytterligare med vår uppenbarelse.

 Här bodde vi. Ja inte i hela huset förstås! Vi hade rum 3 och 4 från höger räknat.

 Härliga gräsmattor.



 Det lilla huset ute på bryggan var bastun. Det gungade rätt bra där ute på bryggan men vi var ju tvungna att ta oss ut och kolla upp den.

 Bastun var verkligen urtråkig, även om vi fick korv.

Vi hade en sagolik tur med vädret! Sol från klarblå himmel. Det var lite kallt och blåsigt men alldeles underbart!

 Mamma mia vilken fin bild!! Snyggaste, gladaste och finaste killarna på Krägga!

 Här trodde jag att vi skulle leka och springa.
 
 Jag springer hit och dit, fram och tillbaka

 Jag springer något varv runt Milou, skäller och försöker få igång honom... men han är helt oberörd och låtsas som det regnar.

 Jag försöker till och med smyga för att få honom att nappa på min lekinvit. Det funkade inte det heller....

Och så här tycker jag om att Milou inte vill leka!

 Han jagar korv istället..

Ser ni korvbiten? 


 Jag håller koll på hans matte.

 Och han håller koll på min.












 Fotosession... blir vi bara mutade med korv så kan vi sitta fint.

 Shit! Nu händer det grejer!!! Nu springer vi tillsammans! Tjohoo!!

Hej vad det går! Han är snabb Milou. På kurs mot matte. Jag får lägga på en rem för att hinna med.

 Och så plötsligt viker han av till vänster istället för att fortsätta mot matte.

Jag fattar ingenting men följer efter, för nu är ju Milou igång!

 Där han vek av till vänster tog staketet slut lite längre bort. Han försökte antagligen hitta en väg ut men det var en brant med buskar där så han fick vända och springa tillbaka.

 Kolla blicken. Han vet vad han vill.

 Och titta på min blick, jag vill leka! Det är ju jättekul det här!

 Men Milou har inte alls lek i huvudet. Han letar efter en väg ut... på jakt. Och sen drar han ut genom staketet och är borta! Himmel och pannkaka... Vad var det som hände?! Jag hängde inte alls med! Undrar om det var så att han kände dofter av djur som triggade igång hans jaktinstinkt? Jag blev snabbt kopplad och vi började gå dit vi såg honom försvinna. Matte och Susie tänkte att jahapp det var den herrgårdsvistelsen det! Det blir nog varken afternoon tea eller middag utan vi får leta efter Milou istället. Men de var båda ganska lugna faktiskt, vilket var lite imponerande med tanke på vad vi varit med om tidigare.

 Efter kanske 5 min hade Susie fått tag på rymlingen. Puh! Tillsammans med Milou så händer det alltid något kan man väl säga. Han är vår lilla drama-dog, som matte kallar honom. På väg tillbaka till herrgården och vårt väntande afternoon tea kunde vi skratta åt det hela och det kändes bra. Tok-Milou!

 Milou är verkligen cool, från att nyss ha varit på rymmen med adrenalinet pumpande så lägger han sig direkt i soffa och relaxar... som om det aldrig hänt. Snacka om på och av!


Jag har lite svårare med att lägga mig ner och slappa, speciellt om det vankas gott att äta.

 Greven och hertigen av Krägga.



 Afternoon tea med bubbel. Scones, snittar och små bakelser. Underbart gott! Nu kan vi börja njuta.

 Sylt-och gräddklicken på underläppen avslöjar att jag fick smaka.

 Rummet.

 

 Hmm... jo alltså... vet ni... näe! Tjejen som serverade oss afternoon tea berättade att hon tidigare hade gjort i ordning små överraskningar till oss hundar på rumme. "Åh vad trevligt" sa våra mattar och blev jätteglada. När vi sen kommer in på rummet ser vi detta?! I en vattenskål ligger en påse med 3 hudkex... jag äter inte ens hundkex... och 4 bajspåsar med presentsnöre runt. Vilket (dåligt) skämt! Det hade varit bättre med ingenting alls än den här pinsamt dåliga presenten tycker vi. Bajspåsar med presentsnöre...... ?????
Näe tacka vet jag våra mattar som hade med gott till oss.

 Milou var lika missnöjd han så vi begav oss ut på en promenad istället.


 
 Susie och Milou har gått upp i skogen och jag blev som vanligt olycklig när flocken delat sig.





Oj vilken stor kille!

Han hette visst Polly. Han vände i alla fall på huvudet när Susie sa "Polly Polly". Han ser nästa lite läskig ut.

 Mycket bättre!

 Stora fina fält att springa på.

 Milou fångar korv.

 Jag tittar på. Visst är jag riktigt fin i min tummy warmer och mitt nya halsband?

 Här hade de tänkt att jag skulle springa men jag vill ju inte springa ensam. Matte går iväg för att jag ska springa till henne, men jag vill inte lämna Susie och Milou så jag står som en åsna mellan två hötappar. Först när matte är utom synhåll springer jag efter henne.

 Tillbaka till mina kompisar var dock inget problem.


 Dags för fotosession igen. Man kan tro att jag njuter av solen men det blåser hård motvind här.

 Vackra Milou.

 Vackra jag.

 Här tyckte matte att Milou gick så fint. Han liksom trippade på lätta tassar med sträckt kropp, som om han ville visa upp sig även om det inte syns på just den här bilden. Men det visade sig att han hade fått nos på katten som han först hade missat.

Japp, där var den. Milou gick igång men jag var mest bara nyfiken. Tännk så olika hundar kan vara. Det är fascinerade.




 Tillbaka på rummet och nu är jag rejält trött.

 Sekunden senare sover jag. Jag får sova medan matte duschar och gör sig i ordning inför middagen. Sedan myser vi lite och jag fick middag. Matte hade med köttfärs till mig och så blandade hon i lite av det kokta oxhjärtat som hon haft som godis till oss.

 Lite senare var vi bjudna till grannarna på ett glas bubbel före middagen.
Foto: Susie Andersson.

 Milou visar att han är kung.. och jag kryper in under sängen. Jag har ju aldrig legat under sängen förut!

 Och Milou är ju helt oskyldig som ni ser.

 Tok-Douglas! Jag kom dock fram så matte kunde gå och äta middag. Jag fick vara på vårt rum då.


Huvudrätten var bäst, snudd på en 5a. För att prata "Halv åtta hos mig"-språk så gifte sig smakerna superbt. Efterrätten var konstig, där blev det skilsmässa. Vinet, en Secateurs Red Blend 2010, var mycket gott. Överlag en mycket god middag i Susie's trevliga sällskap. Efter middagen blev det en kort rastning och sen gick vi in på våra rum och gjorde natt.

 Matte sov dåligt och var uppe ganska tidigt och duschade och packade ihop. Jag hade dock inga problem med att ligga kvar och sova. Mobilen hade laddat ur så hon tänkte att hon skulle passa på att gå ut till bilen och ladda den och då kunde jag ligga kvar. Men bara hon vred om låset så hade jag for jag upp ur sängen och var framme vid dörren på 2 röda. Jag tänkte INTE låta henne lämna mig ensam på rummet. Jag fick följa med så vi tog en liten runda.

 Hmm.. sen lade jag mig under sängen igen.Varför?!

 Milou, det är dags att gå ut på vår gemensamma morgonrastning nu!

 Åh så snygg staty jag skulle bli! Passar in perfekt.

 En whippet gör sig mycket bra på herrgård.


 Milous öron lever sitt eget liv.

Susie hugger in på den goda frukosten. Det blev så klart en doggybag till doggarna, prinskorv, skinka och leverpastej åkte ner i en påse. Man kunde grädda våfflor och matte avslutade sin frukost med det. Hon sa till Susie att jag älskar våffla med sylt och grädde och det hade varit häftigt att bjuda mig på det.. så hon gräddade en våffla extra och hade på sylt och grädde och delade på den till mig och Milou. Matte äger! =)






 Det var fler hundar på besök.


 Nu snackar vi herrgådsvistelse!

  Vi slafsar i oss och jag äter i rekordfart.


 Dags att checka ut.


 Vi väntar utanför deras dörr.


 Susie tittar ut och kollar att kusten är klar.

Utcheckning pågår.

 Vi säger hej då till Krägga herrgård.

 Vårt betyg på en 5-gradig skala blir:

Hundvänligt:
4 skall.
Borde kanske vara mer då hundarna får vara med nästan överallt. Vi fick vara med på afteroon tea och hade fått vara med på middagen också. Vill man så finns det en hundmeny att beställa mat från till hunden. Med en present på rummet värdig namnet och med papperskorgar att slänga bajspåsarna i (sett till presenten så verkar de ju vilja att man plockar upp efter sin hund) hade det kunnat bli högre. Vi såg inte en enda papperskorg i området så vi fick lägga påsarna där vi trodde att de skulle läggas. Konstigt!

Promenader:
2,5 skall.
Njae Krägga bjöd inte på långa natursköna hundpromenader längs vattnet som vi hoppats och trott (inte utan hund heller) Bara villaområden eller ut i skogen. Dock fanns det fina stora gräsmattor att springa på på själva herrgårdsområdet så det var fint.

Mat:
4 skall.
Afternoon tea var toppen. Frukosten mycket bra men inget ovanligt men extra plus får våfflorna. Middagen var helt okej, med en konstig efterrätt som inte hängde ihop och med en huvudrätten som var underbar. Susie fick sitt lamm well done och jag fick mitt rosa, precis som vi bett om. Deras knäckebröd var så gott så vi var tvungna att köpa med oss hem av det.

Jaktmarker för Milou:
5 skall, med efterskall.
Han kände helt klart dofter.

Miljö och atmosfär
3,5 skall.
Det var en massa villor och privata tomter ganska nära inpå. Inte för att människorna där var störande men själva inramningen kändes fel. Man vill ju komma bort från folk (och fä) när man åker iväg så här och känna att man tar paus från civilisationen. Själva herrgården låg vackert vid vattnet och atmosfären där var lugn och skönt lugn.

Totala betyget får nog bli en svag 4a. Matte var jättebesviken över det här med promenaderna men det är ju inte Krägga herrgårds fel. Vi får se hur det står sig i förhållande till nästa herrgård vi ska besöka. =) Bara det att komma iväg och mysa så här över en kort helg är ju värt mycket.

Vi var fortfarande sugna på en fin höstpromenad så på vägen hem stannade vi vid Ekillaåsens naturreservat.


Det här var promenaden vi saknade på Krägga. Underbart promenadstråk.





"Titta hit Milou" och Milou tittar åt andra hållet.

Sen vänder han huvudet åt andra hållet, för titta in kameran tänker han inte göra! Svårflirtad fotomodell.

Jag vill inte heller titta in i kameran alla gånger, men det blir fina bilder ändå.






 ♥ ♥ ♥

Bus med Susie.


Visst är våren och sommaren fin men det slår nog inte en solig och vacker höstdag. Vi hade fantastiskt vacker väder båda dagarna även om det blåste lite kallt..

7.e oktober, och den sista blommande blåklockan vajar i ensamt majestät i höstvinden.

Nöjda och glada åker vi hem, Det här ska vi göra igen!! 

6 kommentarer:

  1. Vilka underbara bilder! Ni verkar ha haft en trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! =) Det var omöjligt att försöka begränsa antalet bilder. =)
      Det var en mycket trevlig helg och vädret var kalas! Det var ett välbehövligt avbrott i vardagen för oss alla.

      Radera
  2. Oj va många bilder!! Härligt ni haft det!! Söta dom är båda killarna! Kul att ni gillade prommenaden i naturreservatet:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag hade liksom extra svårt att begränsa antalet bilder den här gången så det blev väldigt många. =) Ekillaåsen var en fin promenad, tack för tipset!

      Radera
  3. Å så mange fine bilder av vakre hunder og flott natur. Du er så utrolig flink til å fotografere, men det du skriver er enda bedre. Man blir helt varm om hjertet. Jeg blir alltid glad av å lese din blogg :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anne Grethe,
      Tack för dina fina ord! Det är alltid lika roligt att höra att vi har läsare där ute och att man gillar vår blogg. =)

      Må gott!
      Irene & Douglas

      Radera