Hej vänner!

Min matte startade den här bloggen åt mig när jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne på juldagen 2010. Jag är bästa julklappen någonsin brukar hon säga! =) Jag har vänt upp och ner på hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara så stark och att kärleken är så oändligt stor. Jag har verkligen tagit med henne på en underbar resa. Från att ha varit hundrädd är hon nu värsta hundmänniskan! Vi trivs så bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag är en mycket älskad hund. Här kan ni läsa om våra små och stora upptåg och äventyr, om roligheter och om tråkigheter, om fadäser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker är värt att skriva om.
Må gott! /Douglas

söndag 4 december 2011

Viggo the whippet!

Idag har matte haft ett toppendag! Vi har varit på en whippetträff och det med finaste Viggo! Om det inte varit för Viggo så hade ju matte aldrig skaffat hund själv. Matte som varit lite hundrädd lärde känna Viggo från det han var en liten valp när en kompis till henne skaffade hund, och den där lilla valpen charmade henne totalt. Viggo blev tyvärr omplacerad ungefär efter ett år och det var verkligen jättetråkigt. Det är mer än 1½ år sedan hon såg honom senast och hon har funderat mycket på honom, hur han har haft det, hur han ser ut och hur han har blivit. Härom veckan tog matte tag i saken och skickade ett meddelande till Viggo's matte på facebook som tyckte att vi absolut skulle få träffas. Matte var full av förväntan och hon blev  såååååå glad att träffa honom och han var också jätteglad när han hälsade på henne. Kanske kände han igen henne? Han var så himla fin och go och precis så underbar som hon kom ihåg honom. Hon hade faktiskt kunnat ta med honom hem. Hans matte Moa var också riktigt trevlig så det var en toppenträff!

Jag gillade honom också och ville bara vara nära, väldigt nära.  

Vi fick springa lite också, i hundgården vid personnebadet, den var en lervälling.

Nära var ordet.

Nära, jag lämnade inte hans sida.

Hans öron smakade väldigt gott.

Okej, en del bilder skulle man ju inte vilja ha publicerade och den här är väl en sån. Jag ville som sagt vara nära honom och försökte ju mest... ja ni vet vad. Han tyckte nog jag var jobbig för han var mer intresserad av min matte än mig.

Jag förstår varför matte varit och är så förtjust i honom, han är ju riktigt riktigt fin och snäll. Hon gullade med honom rätt mycket. För mycket ibland faktiskt så då gick jag emellan. Hon tyckte verkligen jättemycket om honom. Vi kommer absolut att träffas igen! Det skulle vara jättekul om vi kan fortsätta att umgås så att han finns med i vårt liv framöver.   

Hemma igen. En smutsig men lycklig Douglas.

1 kommentar: