Hej vÀnner!

Min matte startade den hÀr bloggen Ät mig nÀr jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne pÄ juldagen 2010. Jag Àr bÀsta julklappen nÄgonsin brukar hon sÀga! =) Jag har vÀnt upp och ner pÄ hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara sÄ stark och att kÀrleken Àr sÄ oÀndligt stor. Jag har verkligen tagit med henne pÄ en underbar resa. FrÄn att ha varit hundrÀdd Àr hon nu vÀrsta hundmÀnniskan! Vi trivs sÄ bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag Àr en mycket Àlskad hund. HÀr kan ni lÀsa om vÄra smÄ och stora upptÄg och Àventyr, om roligheter och om trÄkigheter, om fadÀser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker Àr vÀrt att skriva om.
MĂ„ gott! /Douglas

söndag 20 oktober 2019

😍 DBB 😍


Åh mina vĂ€nner, nu har det Ă€ntligen hĂ€nt igen! DBB - Douglas och Bailey Bus! =)
Idag denna grÄa och regniga dag överraskade matte mig nÀmligen med att ta mig till hundhallen och dÀr vÀntade Bailey med matte Linda. Gissa om vi polare blev glada!? Speciellt Bailey som visst varit vÀldigt skeptisk till stÀllet han hamnat pÄ och trodde att han skulle in till veterinÀren. Snacka om att han mÄste jublat och knappt kunnat tro sin lycka nÀr vi dök upp stÀllet.

 Vi turades om att köra. Jag vilad i bur nĂ€r Bailey var pĂ„ banan och han i bur nĂ€r jag var pĂ„ banan. Bailey fick börja och han var verkligen pĂ„ hugget. Jag tror att i ren glĂ€dje över att det inte var ett veterinĂ€rbesök han skulle pĂ„ utan att han istĂ€llet hĂ€nga med oss sĂ„ gick han igĂ„ng som en duracellkanin. Oj sĂ„ mycket glad energi! 




 Fokus pĂ„ (mellan)mĂ„let!

Suddig bild tyvÀrr men titta pÄ de söta baktassarna!

FlĂ€mt och flĂ„s och uppe i varv, han busade och for runt. Det var underbart att se... frĂ„n min plats i buren! 😖 

 Jag fick ocksĂ„ köra banan med Linda och det var mycket roligare Ă€n med matte för av Linda fick jag
nÀmligen godis efter VARJE hinder. Hörde du det matte!?

 Vi fick till en riktig snabb och snygg slalom.


Stand off.
PÄ slutet nÀr alla hinder var bortplockade och vi bÄda var ordentligt uppvÀrmda i kroppen fick vi sÄ Àntligen lite DBB-tid.

Bailey tog tĂ€ten som vanligt. 

 Kom igen nu D! Det var sĂ„ lĂ€nge sedan vi busade ihop och vem vet nĂ€r vi fĂ„r springa tillsammans igen?! Nu kör vi!





 Ay, caramba! Vilken samba!! Nej det Ă€r ju en Quick step! Tony Irwing skulle Ă€lska Baileys fotarbete, inga klumpiga hĂ€lar hĂ€r inte. 

 Trötta herrar sĂ„ vi nöjde oss med en kortare busstund. Vi Ă€r inga ynglingar lĂ€ngre utan kan nog snarare titulera oss farbröder sĂ„ dĂ„ fĂ„r man kĂ€nna efter lite mer vad man orkar med.

 Jag tror att den hĂ€r farbrodern sov riktigt gott efterĂ„t. Hans adrenalinnivĂ„er var nog sky high. Det var sĂ„ mycket energi i kroppen som ville ut. 

Tur dĂ„ att man har bĂ€sta matten som man kan pusta ut hos och fĂ„ lite extra kĂ€rlek av. 💗


En timme gĂ„r sĂ„ fort men Ă€r precis lagom för att man ska hinna med men att det inte heller blir för mycket sĂ„ man blir uttrĂ„kad. Det var sĂ„ nice att fĂ„ trĂ€ffa Bailey och Linda igen. Hoppas att matte överraskar mig sĂ„ hĂ€r snart igen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar