Hej vänner!

Min matte startade den här bloggen åt mig när jag, 8 veckor gammal, flyttade hem till henne på juldagen 2010. Jag är bästa julklappen någonsin brukar hon säga! =) Jag har vänt upp och ner på hennes liv och tillvaro totalt för hon hade ingen aning om att relationen till och samhörigheten med en hund kunde vara så stark och att kärleken är så oändligt stor. Jag har verkligen tagit med henne på en underbar resa. Från att ha varit hundrädd är hon nu värsta hundmänniskan! Vi trivs så bra ihop och vi tycker vansinnigt mycket om varandra! Jag är en mycket älskad hund. Här kan ni läsa om våra små och stora upptåg och äventyr, om roligheter och om tråkigheter, om fadäser och pinsamheter och om allt annat som jag tycker är värt att skriva om.
Må gott! /Douglas

söndag 8 april 2012

Mr Green

Tränar lite inkallning.

Åh, om man kunde få bada ändå!
(hahahaha, nu skojade jag allt!)

Vi är ute och går med min kompis. Vi kallar honom Skuggan.

En svart and med vitt ansikte? Den fula ankungen? Det svarta fåret? Skumt...

Isbitar.

Oj, vad är det här?! Glad och på lekhumör verkar den vara i alla fall. Matte hade beställt en sele till mig som vi var och hämtade hos hon som sytt den. Hon hade 4 hundar där och här fick jag träffa 2 av dem. Det var spännande. Det här är antingen Råttan eller Pippi, de såg likadana ut och jag kommer inte ihåg vem av dem som var den som var intresserad av mig. Den andra var mer intresserad av mattes godisficka än av mig, mycket konstigt!

Jag var väldigt nyfiken och blev så klart lite exalterad men det fixade damerna galant.
Och selen då? Jo den kommer det bilder på här:

Foto: Jessica Persson. En jättefin bild på mig!


Den är väldigt grön min sele, så jag har fått ett smeknamn till, Mr Green.

Vi passar på att träna lite "sitt fint"

Strike a pose.
Selen sitter som en smäck! Den är så mjuk och skön. Selen kommer från: http://jeckadesign.weebly.com/index.html

Med på promenaden hade vi Petra och Alexander. Vi är fortfarande reserverade mot varandra, Alexander och jag men mot slutet så hade vi nästan närkontakt. Barn är läskiga, man vet aldrig vart man har dem så det är bäst att hålla sig lite på avstånd... dessutom så vet jag ju av erfarenhet att barn kan göra väldigt ont. Bäst att det det säkra för det osäkra. 

Avslutar dagen med att nöta lite på grannens soffa.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar