Juppie, slottsweekend på G! Matte, jag, Susie och Milou åkte på en slottsvistelse på Häringe slott i Haninge kommun. Det var riktigt fint där! Vi har ju varit på vistelse på både Krägga och Grythyttan men Häringe slår dem båda två. Faktum är att Grythyttan mer och mer framstår som ett bottennapp. Men men, Häringe var i alla fall topp så vi lämnar Grythyttan åt dess öde.
Det var en mycket fin miljö runt slottet och matte gillar statyer så det fanns en del att titta på, fast jag tror att vi missade väldigt mycket just runt slottet. Jag gillar lejonen som står på vakt här.
Bilder med * är tagna av Susie Andersson
Tycker nästan att den här ser ut som en busig hund som är jätteglad över att han har fångat en boll och bra hoppas att man ska försöka ta den ifrån honom. Jag var mycket nyfiken och undersökte honom noga men när jag ville kissa på honom sa matte stopp.
Redan på första promenaden visade det sig att Häringe var ett ställe som gjort för Milou, här fanns både småvilt och storvilt! Här talar Milou the Hunter om för änderna att de gör bäst i att hålla sig på avstånd och att de inte för en sekund ska inbilla sig att de är säkra bara för att de är i vattnet. Det var till att hålla i kopplet för Susie för jag är helt säker på att han hade hoppat i om han hade fått chansen.
Ute på obligatorisk promenad innan det är dags för afternoon tea. Kolla in amiral Milou! Han ser verkligen respektingivande ut i sin röda uniform med öronen i givakt.
Underbar miljö att promenera i. Det var jättetrist bara att det var så lerigt för det var tungt att gå i. Milou och jag blev ju dessutom så smutsiga så de var direkt in i duschen när vi kom tillbaka. Att hamna in i duschen är INTE värdigt en slottsvistelse tycker jag. Grrr!
Vårt fina rum. Sängen var helt underbart skön!!! Skönare än vår egen säng hemma. Vi hade kunnat stanna i sängen på rummet hela tiden, så skön var den. =)
Jag är lite konfunderad över det här med hotellrum. Det är konstigt att befinna sig i en ny miljö och det i ett slutet rum så här.
En skål med godis till hunden väntade mig på rummet. Sånt gillar matte! Och jag också som ni kan se i hörnet på bilden och på speglingen på skålen.
Äntligen dags för afternoon tea!! Vi hade filtar med så vi fick ligga i soffan. Milou är en fascinerande hund, ena stunden är han värsta jägaren och nästa stund så kan han lägga sig ner och sova fast det är stoj och annat runt omkring (fast han kan vakna på sekunden och säga vem som äger stället om "fel" hund kommer in). Själv har jag inte så mycket jakt i mig men jag har istället svårt att slappna av när vi är i nya miljöer som när våra mattar ska fika och så. Kanske har jag också en liten oro inom mig att om jag lägger mig och slappnar av och somnar så kanske jag missar att matte går iväg och jag blir ensam kvar. Jag vill ju heller inte missa något som händer, speciellt om det är godsaker på gång. Jag har svårt att vara still och bara lägga mig ner så där som Milou gör, han är så cool. Vi är verkligen olika han och jag och våra mattar skulle aldrig vilja ha oss annorlunda, för de älskar oss sönder och samman precis som vi är, det är kärlek det. ♥
En whippet passar så otroligt väl in i slottsmiljöer, tycker ni inte?!
*
Jaha, som ni ser har Milou tagit över soffan helt och förpassat mig till golvet. Men det gör inget, jag vill ju ändå inte ligga i soffan bredvid honom, så det så!
Mmmmmmmmmmm !!!!!!!!!!!!
Matte har varit och ätit deras afternoon tea en gång förut och då var hon inte så imponerad men nu var den riktigt riktigt bra. =) Jag fick smaka lite jag med.
Det verkar inte hända så mycket just nu så jag har faktiskt lagt mig ner och chillar lite.
Matte har satt sig i soffan och efter ett tag kommer jag upp så nu sitter hon och gosar med Milou på ena sidan och med mig på andra. Och som alltid, när det börjar bli dags att gå så DÅ kommer jag till ro och kan sluta ögonen och somna till. Det slår aldrig fel.
Milou ligger och lurpassar lite samtidigt som han njuter av att bli smekt av matte.
Lite bilder från slottet. Tyvärr så blev det inga bilder från övervåningen där vi fikade. Det gick inte att gå runt med hund och försöka fotografera bland andra med hundar som satt och mumsade och hade det trevligt.
Och här hänger Hälge!
Och här står Ivanhoe!
Baksidan. Vi ska komma tillbaka till våren/sommaren för då kan man sitta här ute och fika.
Amiral Milou med sin lilla adept kollar in vinkällaren.
*
*
Hur söt får man vara egentligen? Så här söt!
Mycket fotograferande blir det.
På rummet nu och rullar ihop mig i kanelbullen och slumrar lite.
.jpg)
Extra skönt blir det när matte också kommer och lägger sig. Jag tycker om att sova i hennes knäveck, det blir liksom varmt och ombonat. Matte är trött efter veckan som varit och hon undrade nästan hur hon skulle orka upp till middagen. Vi hade lätt kunnat ligga kvar i vår lilla kokong i sängen för resten av kvällen.
Men snart är det middag och Susie och Milou har kommit över till oss för lite bubbel innan.
Matte gillar verkligen att fotografera whippetrumpor.
Milou gör som han brukar. =)
Det här är ju faktiskt min säng så jag ska också ligga där. Vi älskade verkligen sängarna! Ljuvliga.
Söta fina Milou!! ♥ Man vill ju bara krypa nära och gosa med honom, men både han och jag gosar ju helst med våra mattar.
Milou slappar och jag håller koll på vad matte och Susie håller på med.
Nu händer det nog något snart.
Japp, Susie reste sig upp för att ta kort på Milou och då var jag snabbt som ögat där och tog hennes plats. Tihi!!!
Och Milou tog hela sängen i besittning. =) Åh om man ändå kunde relalalaxa i nya miljöer som han kan...
Nu har vi kommit fram till den jobbiga biten, för oss båda, för matte ska gå iväg på middagen och jag får inte följa med. =( Jag är ju inte den där hunden som är nöjd med att lägga sig ner under bordet vid sin mattes fötter och ligga kvar där tills det är dags att gå. Jag får stanna på rummet istället så varken jag eller matte ska ha det jobbigt. Matte vet ju att jag ligger vid dörren och väntar på henne så hon har lagt ut filten på golvet så jag i alla fall ligger mjukt. Det ingick en filt till hunden på rummet så den ligger också där. När matte gick så gav hon mig en jättegod tuggis, och det skar verkligen i hjärtat när hon ett par timmar senare kommer tillbaka och såg att tuggisen var helt orörd. Sånt gör verkligen ont, får då har jag ju inte ens kunnat äta gott-gott för att hon är borta, jag har liksom bara väntat på att hon ska komma tillbaka. När hon kom blev jag förstås jätteglad och alldeles till mig och då satte jag i mig tuggisen i rena paniken, den var ju såååå god! Matte önskar så att jag bara kunde kura ihop mig i sängen eller i soffan och sova när hon är borta men jag hänger vid dörren.. och väntar. Nu var det ju inte alls konstigt då jag var i en helt ny miljö men hemma väntar jag också vid dörren. Antagligen lägger jag mig och sover efter en stunds väntan för jag är inte alls stressad när hon kommer hem igen och hon har inte hört mig skälla men jag är inte helt nöjd med att vara ensam. Jag är verkligen en sällskapshund.
Efter en god natts sömn har matte varit iväg på frukost. Det innebär frukost på rummet till mig efteråt. Här väntar jag på att få glufsa i mig kalkon, leverpastej och äggröra.
Kolla blicken. Jag kan inte tro att det är sant! Bäst att sluka det snabbt som attan.
Så där ja, nu är skålen så ren så de kan ställa in den direkt i skåpet igen.
En sista promenad innan vi beger oss hem. Vi hittade en liten innergård där vi kunde gå in och stänga om oss så vi fick vara lösa både Milou och jag.
Här jagar vi godis.
Milou letar efter en väg ut.
Det var en dörr i vägen...
Vilket face! =)
Hmmm... jag tycker jag har hört att man ser mindre ut i svart men jag vet inte jag, tycker jag ser enorm ut!
Njuter av solen.
Vi beger oss ut på vår promenad. Plötsligt springer två rådjur över vägen från vänster ner mot dungen och Milou jaktinstinkt kickade in som en ryggmärgsreflex och han blev som förbytt. Det är både fascinerande och skrämmande att se den här förvandlingen för den går så snabbt så man knappt hinner med. Han skäller inte utan mer skriker eller ylar och han försöker sätta efter den. Susie håller i allt vad hon kan för hundar kan bli himla starka. Jag blir också lite till mig men mest för att Milou gått igång. Jag ser också rådjuren och tycker det är lite spännande så jag ställer mig på bakbenen och skäller lite jag med... men mest för att göra en grej tillsammans med Milou tror jag. Han är helt blockerad och det tar ett par minuter innan han mentalt kommer tillbaka till oss andra. Resten av promenaden gick det att få kontakt med honom men han nosade och ville dra iväg åt helt andra håll än vi andra. Det är alltid spännande att hänga med Milou.
Det hade torkat upp en hel del sedan igår och vädret var strålande så vi hade en fin promenad.
Jag fick vara lite lös och springa mellan Susie och matte. Matte vågade släppa mig då hon vet att jag kommer hålla mig till flocken.
Och så detta ständiga fotograferande!!!!
Milou the Hunter, skogens konung.
Douglas the Dog.
"Spring till Susie!" säger matte.
*
Okej då säger jag och drar iväg samtidigt som både Susie och matte tar kort, medan Milou som ni ser är helt ointresserad. Det är lustigt det där, vi har känt varandra något år nu och även om han är lika ointresserad av lek och spring med mig försöker jag ändå alltid få igång honom på lek. Jag verkar inte ge upp, plötsligt händer det ju liksom. =)
*
Milou har något helt annat i tankarna. När vi går där på den fina promenaden möter vi en kvinna med gåstavar och när hon precis passerar oss så börjar han igen med sitt jakt-skrik och vi fattar ingenting! Men bara några sekunder senare springer ett rådjur förbi där kvinnan passerade. Helt otroligt, han kände alltså doften av den innan han såg den och det var det han gick igång på. Milous jaktinstinkt är verkligen i en klass för sig och han fick verkligen valuta för pengarna här på Häringe.
Fina öppna landskap. Till våren blir det finafina promenader här.
Se så snygg han är i sin fina gröna rock Milou.Vi är så avundsjuka på just den här rocken. Matte älskar ju den här gröna färgen. Tyvärr går det inte att få tag på just en sån rock längre. Ser ni att halsbandet är matchat med rocken? Igår var det ju rött täcke och rött halsband. Han är allt en liten fashionista! Fast det är ju förstås Susie som ligger bakom detta med kläder och klädval. =)
Matte har försökt att inta en lite mer återhållsam inställning till att köpa nya rockar och halsband men jag kan avslöja att det kliar svårt i fingrarna när hon ser något fint och hon får hålla riktigt hårt i kontokortet. Nu är det ju snart vår också och då är ju klädsäsongen över så vi får se om hon lyckas hålla sig.
*
.jpg)
Nu är jag hemma igen och kan äntligen slappna av på riktigt. Borta bra men hemma är alltid bäst!
Vi har ju betygsatt både Vårt betyg av Häringe slott:
Hundvänligt
5 skall.
Vi får vara med överallt. En skål med kex och godis på rummet till hunden välkomnar extra mycket. All personal är vänlig och hälsar gärna på oss hundar. Och som matte sa, det är inte bara det att hundar får vara med utan just att de faktiskt är extra välkomna och uppskattade som gäster. Vägen till hundägarens hjärta går helt klart genom hunden!
Här fanns det också papperskorgar att slänga bajset i vilket är nog så uppskattat när man ju är en skötsam hundägare.
Promenader
5 skall
Det är finfina promenader att gå runt i kring. Lite skogspromenad men också mycket öppna fält och öven lite vatten. Jättefint!
Mat
4,5 skall
Afternoon tea't var toppen och vi fick te med kokhett vatten, det gillades! Middagen var jättegod med en förrätt som var helt underbar, skaldjursravioli. Mumsmums! Till det drack matte ett vin som hette Chateua Ste Michelle, Riesling - Washington, och det är nog det godaste vita vin hon druckit. Slurp!!
Att det bara blir 4,5 är väl att det ändå fanns lite kvar att önska, till exempel så kunde frukostbuffén haft lite större utbud för jag hade ju velat ha en korv till frukosten på rummet juh. Hade det funnits så matte fått grädda sig en våffla som på Krägga så hade det blivit en 5:a
Jakrmarker för Milou
5 skall med efterskall!
Han var på hugget. Han vill garanterat komma tillbaka!
Miljö och atmosfär
5 skall
Lugnt och fridfullt och naturskönt beläget. Stämningsfullt. Härliga salonger med både pampig och enkel inredning. Slottskänsla. Rummet var fint och stort och sängen var, som vi sagt tidigare, rena drömmen.
Totalbetyget för vår helg blir alltså en klar 5.a! Väl värt ett besök!! Vi kommer att komma hit igen och det ligger ju så nära så man kan åka dit för bara en promenad och afternoon tea.
